Aktuell forskning
Laserljusets penetrationsförmåga
Laserljus tar sig i större utsträckning igenom vävnad än vad andra typer av ljus gör. Rött laserljus har en relativt god förmåga att penetrera vävnad, vilket Michael Zazzio har visat i en vetenskaplig studie utförd år 2006. Studien är ännu inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift, men bilderna nedan är tagna vid forskningsförsöket.
Bilderna visar hur en del av det röda laserljuset kommer in i och passerar genom innerörat och dess omgivande vävnad. I den här vetenskapliga studien utfördes försöket på grisars öron. Det vävnadskomplex som visas på bilderna är som tjockast 36 mm från hörselgångens innersta del (där trumhinnan sitter) till den inre delen av skallbenet och som tunnast 32 mm.
Den första bilden nedan visar hur laserproben (svart) är riktad mot trumhinnan på utsidan av vävnadspreparatet. Laserproben är placerad där ytterörat normalt sett sitter, men i detta försök är ytterörat bortskuret. Bild två och tre är fotograferade från insidan av vävnadskomplexet, och de bilderna visar hur en del av laserljuset tar sig igenom innerörat och dess omgivande benvävnad.
Denna studie genomfördes efter det att en svensk professor emeritus i ÖNH-sjukdomar hade påstått att laserljus inte skulle kunna ta sig in i innerörat. Bilderna bevisar att den okunnige Linköpingsprofessorn hade helt fel. Han gissade i stället för att veta. Han var mycket dåligt påläst.
Hörsel- och balansrubbningar som behandlas på AudioLaser-Kliniken
Tinnitus (öronsus)
Det finns många positiva studier som visar att laserbehandling av tinnitus är en fungerande behandlingsmetod. Bland de vetenskapliga studierna återfinns bland annat ett flertal så kallade gold standard-studier (randomiserade, prospektiva, dubbelblinda, placebokontrollerade studier). Förutom dessa gold standard-studier finns det ett flertal positiva enkel- och dubbelblinda studier varav många är randomiserade.
Vid en genomgång av de vetenskapliga studierna visar det sig att det är i de studier där man har givit de högsta ljusdoserna som man har fått de bästa resultaten.
Tinnitus behandlas även framgångsrikt med pulserande
elektromagnetiskt fält, och detta finner man stöd för i omkring
100 vetenskapliga artiklar som baseras på vetenskapliga studier.
Hyperakusi (överkänslighet för ljud)
Michael Zazzio har under åren 2001-2006 utfört en publicerad behandlingsstudie på denna patientgrupp. I genomsnitt förbättrades de behandlade patienterna med 15,26 dB HL. De patienter som långtidsutvärderades förbättrades med i genomsnitt 23,19 dB HL. Lika bra eller bättre resultat än så har aldrig rapporterats i någon hyperakusisstudie. Michael Zazzios vetenskapliga studie har publicerats av den MEDLINE-indexerade vetenskapliga tidskriften Photomedicine and Laser Surgery. Mary Ann Liebert Inc. Publishers. PHO-2008:2347. Zazzio M. Pain Threshold Improvement for Chronic Hyperacusis Patients in a Prospective Clinical Study. Photomed Laser Surg. 2010 Jun;28(3):371-7. PubMed - PMID: 19821704.
En spansk forskargrupp kongressrapporterade, vid the International Tinnitus Congress i Valencia i maj 2013, sina behandlingsresultat avseende hyperakusi. I Prosper et al:s studie blev den genomsnittliga förbättringen 15 dB HL. Antalet observationer i Prosper et al:s studie var fler än dubbelt så många som i Zazzios studie. Resultatet i Prosper et al:s studie ligger i paritet med de resultat som rapporterades i Zazzios publicerade studie (se ovan).
En annan forskargrupp, som har laserbehandlat patienter
med hyperakusi, är Teggi R. et al. vilka genomförde en studie
2007-2008. Forskargruppen såg att det fanns en signifikant förbättring
av hyperakusi bland de patienter som laserbehandlades, och det trots att
de behandlades med låga laserljusdoser. Hyperakusi är enklare
att behandla än vad tinnitus är. Om AudioLaser-kliniken endast
skulle behandla hyperakusispatienter, så skulle nästan alla patienter
få mätbara förbättringar.
Kognitiv beteendeterapi i kombination med ljudterapi
De svenska hyperakusispatienterna får sedan oktober
2013 massmedial information riktad emot sig under rubriken "nu kan
hyperakusi botas". Det som avses i massmedia är tyvärr inte
laserbehandling i kombination med pulserande elektromagnetiskt fält
och analys samt kontroll av fria radikaler. Massmedialt påstås
det att kognitiv beteendeterapi i kombination med ljudstimulering är
den behandling som skulle leda till sådana positiva resultat. Påståendet
baseras på psykologisk forskning vid Uppsala universitet. Forskningsresultaten
visar dock inte på några särskilt goda behandlingsresultat
utan i stället mycket magra sådana. I långtidsutvärdering
i en studie fick de patienter som behandlas med KBT-metoden en behandlingsresultat
som var endast 3 % av det som lasermetoden leder till. KBT leder för
de allra flesta patienter således till mycket mediokra behandlingsresultat.
Kroniskt nedsatt hörsel, SNHL (Sensori Neural Hearing Loss) samt
plötslig dövhet (sudden deafness), SSNHL (Sudden Sensori Neural Hearing Loss)
Flera forskare har sett att laserbehandling av nedsatt hörsel
fungerar. Det gäller både kronisk hörselnedsättning
och nedsättning i och med akut skada. Den största genomsnittliga
hörselförbättringen vid åldersrelaterad hörselnedsättning,
som efter behandling har observerats på AudioLaser-kliniken, är
42,73 dB HL. Det motsvarar 18 781 gånger bättre hörsel.
Vid plötslig hörselnedsättning / plötslig dövhet
är den största genomsnittliga förbättringen på
kliniken 52,27 dB HL, vilket motsvarar 168 656 gånger bättre
hörsel. För patienter som har drabbats av plötslig dövhet
gäller det att så snart som möjligt komma till behandling.
Efter en skada är nedbrytningen i örat som mest aggressiv under
de första veckorna. Till behandling bör man därför komma
omedelbart, helst samma dag som skadan inträffar eller dagen efter
skadetillfället. Det finns ingen tid att förlora i ett sådant
läge. Den samhällsfinansierade sjukvården (de svenska landstingen)
har enligt befintliga, vetenskapliga studier ingen verksam behandling att
erbjuda de patienter som har drabbats av en plötslig hörselnedsättning.
Plötslig dövhet (sudden deafness / suddensensorineural hearing loss)
Det gäller att snabbt komma till behandling för
att ha goda chanser till förbättring. I det initiala skedet är
varje dag viktig. En månad efter skadan så är det i stort
sett lönlöst att påbörja behandling. Den offentliga
sjukvården har ingen verksam behandling att erbjuda dessa patienter.
Kortisonbehandling har ingen bevisad positiv effekt. Det har flera svenska
studier visat. Trots detta faktum så skriver de svenska läkarna
fortfarande ut kortison till patienter som har drabbats av plötslig
dövhet.
Skada / hål på trumhinnan (perforata membrana tympani)
Det finns ett vetenskapligt material som visar att laserbehandling
av spräckta trumhinnor kan leda till att dessa läker. Det finns
exempel på patienter som har haft hål på trumhinnorna
under längre tid än tio år och som i och med laserbehandling
har fått en total läkning av dessa. Redan i början av 1980-talet
visade Ribari O. i en publicerad studie att laserljus kan läka skadade
trumhinnor.
Extern otit (öroninflammation i ytterörat / hörselgången)
samt
medial otit /mediaotit (öroninflammation i mellanörat)
Att laserljus och pulserande elektromagnetiska fält
har gynnsamma effekter på inflammationer har verifierats i hundratals
vetenskapliga studier, och dessa behandlingsmetoder fungerar givetvis även
på inflammationer i mellan- och innerörat, vilket finns beskrivet
i flera vetenskapliga artiklar.
Ménières sjukdom
Patienter som lider av Ménières sjukdom drabbas av såväl hörsel- som balansrubbningar, och denna patientgrupp kan således bli hjälpt av behandlingen på AudioLaser-kliniken. Den på AudioLaser-kliniken största genomsnittliga hörförbättring som har uppmätts på ett öra vid Ménières sjukdom är 30,45 dB HL. Det finns även vetenskapliga studier som visar att behandlingen hjälper just dessa patienter.
De Ménièrepatienter som står i begrepp
att genomföra gentamicininjektion i örat bör före och
efter injektionstillfället / injektionstillfällena behandlas med
laser för att minska de skadeverkningar på hörselcellerna
som orsakas av gentamicininjektioner.
Yrsel- och balansrubbningar
Yrsel- och balansrubbningar har i vetenskapliga studier
och i klinisk behandling visat sig kunna påverkas i positiv riktning
med hjälp av dessa behandlingsmetoder. Omkring 50 % av de patienter
som har en kronisk yrsel erhåller förbättringar.
Sammanfattning
Denna kortfattade översikt visar att det är flera olika typer av hörsel- och balansrubbningar som enligt den internationella medicinen är behandlingsbara med det behandlingsupplägg som används på AudioLaser-kliniken. Den första positiva laserbehandlingsstudien inom ÖNH-sjukvård publicerades redan år 1972. Det är alltså mer än 50 år sedan. Den första laserbehandlingsstudie som visade på positiva behandlingsresultat med laser genomfördes tio år tidigare (1962).
Om du vill läsa igenom sammanfattningar (abstracts) av studier som omfattar denna behandling, så finns en hel del av dem tillgängliga på www.PubMed.com . En del av de studier som AudioLaser-kliniken baserar sin behandling på återfinns i referenssamlingen på denna hemsida.